ATT VARA LIKA MYSIG SOM KÖNSVÅRTOR

Den senaste tiden har jag tagit sinnestillståndet "hormonel bitch" till en helt ny nivå. Gråtit, skrikigt, fräst och sedan velat bedriva älskog - allt inom loppet av en kvart. Och så har det rullat på. Addera någon mystisk allergisk reaktion, oväntad mens samt svidande restauranghänder. Jag är alltså a totalt delight att vistas med för tillfället. Jag måste verkligen påbörja någon utredning ifall det finns någon möjlighet att avlägsna mina lady parts för att slippa den här skiten alternativt ifall det finns några sjukt effektiva kasettband med avslappnande valsång för piller orkar jag inte knapra. 
 
En kväll den här veckan var jag dock rätt så fantastisk om jag får säga det själv. Noah har ett nytt jobb vilket innebär att han jobbar mycket kvällar och helger, vilket har resulterat i att vi aldrig ses eftersom att jag bara jobbar vardagar som en normal människa. Så vore det inte för kvarlämnad disk och svettiga kalsonger placerade i köksfönstret ("För att vädras". What the fuck?) så hade jag lika gärna kunna trott att jag blivit lämnad och bara varit lite långsam på att ha listat ut det. Hur som helst, en kväll när han kom hem från le jobb trodde han att jag redan låg utslagen och dregglade ner hans sida av sängen som vanligt. Men icke! Innanför dörren hängde hans favoritskjorta tillsammans med en beskrivning att möta mig nere på vår favoritbar om 10 minuter. Och så har jag skickat jättejättemånga tuttbilder. Lite romantik besitter jag ändå.

Tidigare inlägg Nyare inlägg