ATT SKRATTA OCH VARA BAKIS

Så här stilig var jag i förra veckan när jag var ute och svirade med ett gäng vänner. Det blidde middag, karaoke, barrunda och sen efterfest. Vissa av oss (jag) kanske blev lite på pickalurven men satan vad roligt vi hade det och satan vad jag skrattade. Högt, fult och genuint lyckligt. Att man kan glömma hur jäkla befriande det är att bara få gapskratta en hel kväll.

Morgonen efter var jag så bakis att det gjorde fysiskt ont i varenda liten cell. Vi sov ut till två på eftermiddagen vilket jag inte gjort sedan jag var 19 år och mina fritidsintressen var att dricka rosévin på hemmafester i Blackeberg. Sen var det alla hjärtans-dag och så vidare, men mer om det senare. Sedan dess har jag hängt med Noahs familj och sedan min egna ute på landet. Enligt mitt banksaldo har jag 100,95 kr att klara mig på tills nästa vecka, min förkylning som jag dragits med hela vintern vägrar avgå och min ansiktscréme är slut. Men jag är glad ändå. Alltså riktigt glad.