22 ÅR OCH NOLL KOLL

Gammal bild på mig med kokosnötstuttar, pga varför inte?
 
Imorse vaknade jag upp och mitt pissiga humör var helt borta. Dom senaste veckorna har jag gråtit varje jävla dag tills jag bara varit en blöt liten pöl på köksgolvet, men idag har jag travat fram på Söders gator med ett leende. Vem fan är man ens? Så istället för att gå upp ur sängen när solen börjat gå ner (som jag gjorde igår) så gick jag upp tidigt och åt havregrynsgröt och drack en kopp kaffe till frukost. Sedan gick jag till gymmet. Yes. The gym. Jag har inte satt min fot där sedan mars. Varför fan då, undrar jag nu. Jag verkar ha glömt hur skönt det är att sätta telefonen på flight-mode och koppla in damp-metal i öronen och springa tills man vill spy.
 
Fortsätter detta hurtiga mående blir det nog en löpruna innan middagen också. Jag ska bara plåstra om mina blödande hälar som verkar vara totalt felkonstruerade eftersom att jag får skavsår ca varje dag. Noah jobbar i vanlig ordning så jag ska nog spendera min eftermiddag på en uteservering med en kaffe, cigg och en bok. Carpa lite selfie-diem.



KOMMENTERA HÄR:

NAMN:
Kom ihåg mig?

E-MAIL: (publiceras ej)

BLOGG:

KOMMENTAR:

Trackback