TRAINSPOTTING OCH GUBBAR

Mmmmm, jag hade en sån där underbar natt med noll sömn. De senaste dagarna har jag dragit runt med en huvudvärk som blir värre mot kvällen trots tabletter, mat och vatten. Igår när vi hade lagt oss ballade den ur och gjorde svinont. Eftersom att jag inte ville väcka Noah som skulle upp svintidigt la jag mig på soffan och lyssnade på de rogivande ljuden av kanin som försöker gräva sig ner till Kina. Glömde dessutom att tvätta bort sminket igår (vilket i och för sig händer cirka varje kväll) så nu är mitt fejs så torrt att det vittrar bort i vinden.
Ska sänka en kanna kaffe nu och försöka re-boota. De senaste dagarna har varit skittrevliga så jag orkar inte låta en taskig natt förstöra mitt annars trevliga flow. I förrgår åkte jag hem till en kompis på Waxholm och lagade mat och kollade på film och igår efter ett möte på Söder promenerade jag hela vägen till Centralstationen där jag skulle möta Noah. Medan jag satt på en av bänkarna i stora ankomsthallen (för övrigt en utav mina favoritplatser på jorden) och tittade på folk så började en gullig finlandssvensk gubbe prata med mig. Han undrade varför många utländska kvinnor bar en sån där duk på huvudet och jag förklarade. Han berättade att på sin tid så såg man aldrig något sådant och han hade aldrig riktigt förstått sig på islam. Därför var han nu oerhört nyfiken och tyckte att det var synd att kvinnorna blev arg och sprang ifrån honom när han drog dem i armen och frågade vad det var som de hade på huvudet. Jag förklarade att det kanske inte var så smidigt gjort av honom och att det var rasistiskt. Han skämdes. När vi väl skildes åt lyfte han på kepsen och tackade för pratstunden. Efter att jag mött upp Noah köpte vi fika på Pressbyrån som för dagen donerade all dagens vinst till Rädda Barnen och promenerade i eftermiddagssolen bort mot Fridhemsplan och tunnelbanan hem. Sedan gick vi på en föreläsning hos Kattstallet där Noah var exotisk pga ej medelålderskvinna iklädd tshirt föreställande sin egen katt samt permanentat hår och mycket väl en taggtrådstatuering kring överarmen. Det var årets mest spännande läsning. Varsegod.
Trackback